redoattfightas.blogg.se - Fredag och skogsmulle

Fredag! Underbara fredag! Förr i tiden betydde fredag långlöpning! Sen kom det ju en period där det inte blev någon långlöpning alls, oavsett om det var fredag eller inte! Nu när jag titulerar mig som löpare igen (jag vet, det gick fort! Två rundor och vips är jag löpare igen 😎😂) tänker jag att jag nog vill återuppta det här med fredagslöpning! Bästa starten på helgen liksom!

Bästa starten på den här helgen blev det dock inte genom löpningen utan genom Jenny som ringde imorse! Åhh tiden går fort när vi pratar om allt och ingenting! Och som vi skrattar! Det är fantastiskt! Ser så mycket fram emot att kämpa mig igenom Höga Kusten trail tillsammans med henne igen i september! Som vi ska kämpa och som vi ska skratta!

Efter Höga Kusten har vi massor med lopp som vi ska kämpa oss igenom tillsammans Jenny och jag! Riktiga galenskaper! Jenny vet inte om det ännu dock, som ni vet delar hon ju inte riktigt min fascination över just de där skitlånga loppen! De där som drar sig upp mot 100 miles (ca 16 mil), sånt som jag går igång på, som jag drömmer om! Men lugn bara, jag kommer nog på något bra sätt att lura med henne!

Nå, som sagt! Löpning stod på schemat idag! Mitt obefintliga lokalsinne till trots har jag inte riktigt kunnat släppa tankarna på det här med obanad skogslöpning! Dels för att jag älskar att springa i skogen, jag är en riktig trail-tjej! Men också för att jag inbillar mig att det sliter mindre på kroppen att springa i skogen! Det går väldigt mycket långsammare, det blir inte en enda monoton landning utan man får hela tiden parera och det händer liksom något hela tiden! Det blir en helt annan variation jämfört med grus- eller asfaltslöpning! Jag har ytterligare en liten baktanke med det! Som ni vet har jag ju aldrig varit någon fartraket men nu är det liksom värre än någonsin! Många av er skulle säkert kunna krypa förbi mig i spåret, så långsamt förflyttar jag mig framåt!

Inte så att jag bryter ihop för det iofs men nog är det lätt att man jämför med hur det har varit förut och så blir man besviken för att det är mycket sämre nu! Det kommer jag ifrån när jag springer obanat! Det är helt enkelt genialt!! Det är som att jämföra natt och dag att jämför traillöpning med grus/ asfaltslöpning! Det är två olika saker och det går inte att jämföra! Samma sak med att jämföra olika rundor i olika skogar! Det går inte heller! Ju mer skiftande terrängen ju mindre går det att jämföra! SÅ smart! Nu kan jag helt släppa tankarna på att ens räkna antalet km jag är ute! Jag räknar tiden istället! Alltså, jag är så nöjd med mig själv att det inte är klokt!!

Nu skriker många; men herregud, lokalsinnet då? Ska Johan behöva tillbringa varenda fredagseftermiddag med att leta efter en bortsprungen Ingela! Stackars Johan, tänker ni! Jo det gjorde ni, erkänn bara! Lugn, bara lugn! Jag har kommit på en jättesmart strategi! Jag håller mig i närheten av en väg! Jag kan ju springa en bit in i skogen men sen springer jag liksom längs med vägen! Och då kan jag dessutom springa ut på vägen de partier där det är väldigt svårframkomligt! Otroligt bra idé om jag får säga det själv!

Sagt och gjort, ut i skogen sprang jag! Det är gudomligt, fantastiskt, halleluja! Jag förstår på riktigt inte varför jag inte har gjort såhär tidigare! Det är ju bara skog här där jag bor liksom! Otroligt! Lägger in några bilder så får ni se hur härligt det är!

Nå, på en del ställen är det inte fullt lika härligt att ta sig fram 😅

2 timmar lufsade jag omkring som värsta skogsmulle! Nöjd, glad och piggare än på länge! Borde jag kanske börja varje dag med 2 timmars skogslöpning? Då kanske jag skulle bli mycket piggare? Det tål att tänkas på!!

När barnen kom hem från skolan åkte vi till Ydrefors och barnen tog ett (flera) dopp! Dom är inte kloka ❤️❤️❤️

Just det! Avslutar med att berätta att jag fick höra att min gamla kontakt som jag diskuterade med omkring när jag skulle springa Höga Kusten förra året, hon som är processledare för cancerrehabilitering i Stockholm ni vet? Jag stämde ju av med henne om det var riskfritt att göra en sådan ansträngning mitt uppe i strålbehandlingen och hon gav klartecken! Hon använde mig som exempel (utan att nämna mitt namn naturligtvis) i en informationsträff för mun/halscancer-patienter när hon informerade om fysisk aktivitet i samband med behandling av denna cancerform! Hedrande 👍