redoattfightas.blogg.se

Nå, veckan i Turkiet var fantastisk! Trots att både jag, Judith och Wilmer var rejält förkylda hela veckan så var det fantastiskt! Om ni minns så hade vi ju lite farhågor angående vädret! Detta visade sig vara sista veckan på säsongen och vi hade blivit förvarnade om att det lika gärna kunde vara skitväder som det kunde vara kanonväder! Veckan innan vi åkte var det ju mycket riktigt ett riktigt skitväder med ösregn upp till 110mm en del dagar.

När vi anlände hade det dock vänt! Vår första dag hade vi 26 grader varmt och sen blev det bara varmare och varmare! Sista dagen var det 33 grader! Varje dag var himlen klarblå och solen gassade! Helt underbart! Att det var så sent på säsongen innebar också att det inte var särskilt mycket turister där! Gott om plats både på stranden och vid poolområdet! Och ingen trängsel på restauranger eller i affärer! Otroligt skönt 👌

Vi har badat, badat och badat! Dessutom har vi ätit, ätit och ätit! Och shoppat! Det var väl ungefär det vi gjorde 😄 Nej just det! Vi har läst också! Iaf Judith och jag! Jag stiftade ju bekantskap med gatukatten Bob, det visade jag ju på bild i sociala medier det såg ni som följer mig där! Vilka underbara böcker! Jag läste de två första böckerna i serien och nu har jag skickat efter den tredje! 

På tal om katter så finns det ju en hel del hemlösa katter i Turkiet! Judith var väldigt bekymrad innan vi åkte dit, hon var så rädd för att katterna skulle fara illa! Jag hade mina farhågor jag också och funderade över hur Judith skulle klara det om det blev så att vi fick se någon katt behandlas illa! Vi hade inte behövt bekymra oss! Det visade sig att katterna blev otroligt väl behandlade! På hotellet fick de mat typ hela tiden och vi misstänker att de faktiskt var mer eller mindre anställda av hotellet- som jägare! De höll effektivt området rent på råttor och inte många fåglar vågade sig fram till uteserveringarna! Win win! Även inne i den lilla staden (Side centrum) behandlades de katter vi såg väldigt väl! Skönt!

Hur gick det med maten då? Och min avsaknad av normal smak! Såhär; det är inte svinkul att äta buffé (vi hade all inclusive) när ingenting smakar som det ska! Eller det är inte sant förresten! Jag har upptäckt några nya saker som smakar precis som det ska!!! Jippie!! Numera kan jag skriva upp oliver, tonfisk och saltgurka på listan över smaker som återvänt i full kraft! 

Men i övrigt smakade det mesta litegrann men långt i från normalt! Å andra sidan var maten inte superlockande! Johan åt oftast från barnbuffén 🤪 Vad som däremot var extremt bra var deras noggrannhet med Judiths glutenfria mat! Hon fick inte under några omständigheter äta något endaste dugg från buffén! Inte ens det som var glutenfritt! Restaurangchefen var stenhård där, risken för kontaminering är naturligtvis överhängande! Och visst, det räcker ju med att titta på hur folk bär sig åt! Vad hjälper det att tex köttfärssåsen är glutenfri när folk tappar ner glutenpasta i den 😡 

Nå, Judith blev uppassad som en prinsessa! Hon fick beställa vad hon ville ha så fixade dom det på ett kick! Utan tvekan var det Judith som åt den bästa maten under veckan! Nu menar jag inte att det inte var bra mat men en buffé är ju trots allt en buffé! Vi åt från den "vanliga" menyn vid några tillfällen och den maten var tipp topp! Summa summarum så var nog detta sista gången vi körde all inclusive! Man gör det ju i första hand för att det är smidigt för barnen men den fördelen försvinner ju iom glutenintoleransen och då kan det ju verkligen kvitta! 

Tröttheten då? Den har varit hanterbar hela veckan! Jag har inte alls varit sådär förlamande trött som jag varit den senaste tiden! Just kravlösheten, att sätta sig vid dukat bord, att inte ha några måsten, att göra vad som faller en in- det gjorde susen! 

Jag ska inte påstå att jag var pigg, ganska långt därifrån, men tröttheten var inte alls lika påtaglig! Jag hoppas det kan fortsätta att kännas lite bättre även nu sedan jag kommit hem! Just nu är jag dock fruktansvärt trött men det beror på att vi var vakna hela natten mellan lördag och söndag, vi landade på Arlanda vid 01.00 på natten och sen var vi hemma i Kisa strax efter 05.00 på söndagsmorgonen. Eftersom barnen skulle till skolan på måndagen (igår) så kunde vi ju inte sova bort hela söndagen heller utan fick nöja oss med några timmar 😴😴😴

Träningen då! Jag vilade hela veckan i Turkiet. Jag var ju förkyld och kände att det inte fanns någon anledning att riskera att bli sämre. Kändes väldigt konstigt och ovant att inte träna på en hel vecka! Dessutom behöver jag träna för att få aptit! Jag tappar i vikt och det är inte bra! Nu har jag gått ner 6kg sedan strålningsavslut (jag åt ju upp mig 2 kg under behandlingen så egentligen kan man väl säga att jag har tappat 4 kg jämfört med min normala vikt). Det är värdelöst, jag tappar ju varande muskel i kroppen 😱

Nå, nu är planen att ge järnet i gymmet! Jag ska bli stark igen så nu jäklar! Dessutom blir det att nöta kulstötning! Jag har svårt att få till det! Jag kan inte ut utnyttja benen alls när jag stöter så jag behöver lite teknisk feedback! Ska passande nog  träffa en ny bekantskap idag, en tjej som tävlar i veteranfriidrott och jag ska få hänga på henne några gånger! Så himla kul! 

Mer då? Jo, nu har Johan blivit förkyld också! Naturligtvis är han inte bara förkyld, han är FÖRKYLD!! Herregud! Kan inte låta bli att tänka att det var nog tur att det var jag som fick cancer och inte han! På riktigt 🙄