redoattfightas.blogg.se

Dag 10/34
Måste börja med att säga att jag är överväldigad! Överväldigad över all omtanke och alla stärkande ord! Jag blir förundrad över hur många det är som följer mig här på bloggen och hur ni engagerar er för att stödja och stärka mig! Här i bloggen, på FB, på Instagram, på messenger, via sms och telefonsamtal och i verkliga livet! Vad skulle jag göra utan ert stöd? Tack ❤️
 
Dagens besök på Strålis då! Inte så mycket att orda om egentligen men efter behandlingen pratade jag en lång stund med en kvinna jag kommit i kontakt med via stödgruppen för hals- och muncancer.
 
Har jag berättat om den gruppen tidigare? Nej jag tror inte jag har det! Jo, det är precis som det låter- en fb-grupp där alla medlemmar har eller har haft cancer i mun, svalg eller hals. En grupp som har kommit att bli väldigt viktig för mig! Där kan man ställa frågor, bolla tankar och funderingar eller allmänt ösa galla över sin situation och får tips, råd och stöd från människor som upplevt precis samma helvete.
 
Nå, i den gruppen har jag kommit i kontakt med en kvinna (äldre än mig) som också behandlas i Linköping! Hon ligger dock tre veckor före mig med strålningen, hon har kört i 5 veckor och jag ju bara 2. Vi har gått om varandra på Strålis, någon gång har vi mötts i dörren och hälsat. Men idag satt hon i väntrummet när jag var klar, hon var tidig så vi fick en stund på oss att prata. Hon har det så besvärligt, så mycket elände! Hon var så medtagen, så ledsen! Vi pratade en bra stund och jag försökte tanka över en massa positiv energi! Hoppas, hoppas hon kan få må bättre snart ❤️
 
Just det, jag fick ju nästa veckas tider också! Förutom de dagliga tiderna för strålning så ska jag träffa både läkare och kurator på måndag! På tisdag date med tandis och på torsdag dietisten! Och däremellan dessutom kontakt med smärt-ssk 😅 Snacka om heltids-göra!
 
Hem och packa badväskan och sen bad för hela slanten resten av dagen tillsammans med familjen. Direkt när vi kom hem från badet bytte Judith och jag om till springkläder och min runstreak #34 blev 5 underbara km tillsammans med Judith! Hon är fantastisk Judith! Det var jättelänge sedan hon var med mig och sprang men ändå kämpade hon så tappert utan att stanna en enda gång. Du är SÅ grym sa jag! Att du orkar springa så bra fast det var så länge sedan du var med! Fast jag orkar inte sa Judith, jag bara springer ändå 😂 Det är mammas flicka det! Aldrig ge upp, kämpa på tills man ramlar ihop i en hög 😉
 
Min muntorrhet blir nu allt sämre! Ikväll har jag sorgligt nog insett att det är slut på ostbågsätandet nu! Är så torr i munnen att det känns som sandpapper och då är det inte särskilt njutningsfullt att stoppa munnen full av torra ostbågar 😢 Dessutom smakar de ingenting längre och då har det liksom tappat sin tjusning! Farväl och på återseende någon gång i framtiden får jag väl säga då till mina älskade bågar ❤️
 
 
Anonym

Är övertygad om att du gav kvinnan i väntrummet massor med energi och empati! Du är så fantastisk som kan se andra och känna av hur dom mår. Trots ditt eget. Inte många som orkar det i din situation. Blir så glad över allt stöd som du får och tänker att nu får du tillbaka en del av allt som du själv ger av din glädje styrka och jävlaranamma. Jag läser varje ord du skriver och följer dig i mina tankar.♡♡♡♡♡♡♡

Svar: Stort tack för dina fina ord! Vad glad och stolt jag blir ❤️❤️❤️
Ingela Jonsson

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress